Ångest
I WHO:s svenska version från 2010, klassifikation av sjukdomar, ICD10-SE delas ångestsyndrom upp i akut stressyndrom, paniksyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, fobier, tvångssyndrom, anpassningsstörning, generaliserat ångestsyndrom och andra/blandade ångestsyndrom (Socialstyrelsen, 2010). Ångest definieras som olustkänslor eller kroppsliga spän- ningssymtom inför en förväntad fara där det upplevda hotet kan komma utifrån eller inifrån enligt DSM-IV-TR (The American Psychological Association [APA], 2002). Ångest är ett vanligt symtom hos patienter inom primärvården. Kontaktorsaken är ofta besvär som hjärt- klappning, bröstsmärtor och magbesvär. Man har uppskattat att var fjärde individ någon gång i livet kommer att drabbas av ett ångestsyndrom (Statens beredning för medicinsk utvärde- ring, [SBU], 2005). 

Kroppens alarmsystem
Ångest är en del av det naturliga och livsnödvändiga alarmsystem som finns hos alla människor. Det fyller en funktion när man snabbt behöver samla kraft för att fly från en fara. Då aktiveras flera försvarsreaktioner som höjer beredskapen i kroppen. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och man andas intensivare. Det beror bland annat på att en ökad mängd adrenalin och andra stresshormoner kommer ut i blodet.
Det är individuellt hur man upplever ångest och ibland kan det vara svårt att skilja på stark stress och ångest. Symtomen brukar kännas obehagliga men de är inte farliga. Ångesten kan ge flera kroppsliga symtom så som hjärtklappning, en känsla av att det är svårt att andas, en känsla av en klump i magen eller halsen, yrsel eller att man känner sig svag i musklerna, darrar eller skakar.

Olika starkt alarmsystem
Alarmsystemet är olika känsligt hos olika människor. Om man har väldigt liten känslighet i sitt alarmsystem kan det hända att man underskattar hotfulla situationer. Har man däremot mycket stor känslighet kan larmets styrka bli för stor i förhållande till faran. Då kan man reagera starkt på alla hot eller påfrestningar man upplever och risken finns att man så småningom utvecklar en ångest man behöver söka hjälp för.

Panikattacken brukar komma plötsligt
En panikattack är stark ångest som kommer plötsligt och varar i minst några minuter. Det kan också kallas panikångest. Under attacken brukar man känna en intensiv rädsla, skräck eller obehag. Man kan få hjärtklappning, en tryckande känsla över bröstet och svårt att andas. Panikattacken kan ha samband med någon speciell utlösande situation, men den kan också komma spontant och utan förvarning. Panikattacker kan vara svåra att uthärda eftersom man kan få en känsla av att man kommer att dö. De kroppsliga symtomen är obehagliga, men det kan vara bra att veta att de inte är farliga.

Man kan börja hyperventilera
När man får en panikattack och det känns som att man inte kan få luft kan det göra att man börjar andas häftigare. Man börjar hyperventilera och om det pågår en längre stund kan det leda till att man får hjärtklappning, börjar kallsvettas och känner sig yr och ostadig. Man kan också känna som stickningar i huden på huvudet, händerna och fötterna och man kan bli rädd att man är på väg att svimma. Symtomen beror på att man andas ut mer koldioxid än vanligt. Genom att andas en stund med händerna kupade över munnen minskar mängden koldioxid som man andas ut. Det kan göra att  de obehagliga symtomen gradvis minskar och går över.

Ångest för att få ångest
Även om en panikattack varar i bara några minuter kan man uppleva den som så obehaglig att man till varje pris vill undvika att den ska komma igen. Man gör allt för att undvika nya ångestupplevelser. Då kan man börja oroa sig för att man ska få en ny panikattack.

Rädsla för att dö eller bli tokig
När man utsätts för starka och ovanliga upplevelser i kroppen kan man till och med bli rädd för att man ska dö eller bli tokig. Den starka obehagskänslan kan finnas kvar under lång tid efter man har haft panikångest.

Ångest och psykisk sjukdom
Man kan få ångest samtidigt med de flesta psykiska sjukdomar, men man kan också få ångest utan att man har någon psykisk sjukdom. Det finns ett starkt samband mellan ångest och depression. En depression kan också utvecklas som en följd av ångesten, framför allt om man har svår ångest under en längre tid.

Rädsla för att bli sjuk
Man kan känna en stark oro och rädsla för sjukdom och utveckla ett slags ”hälsoångest”. Den som råkar ut för det blir väldigt uppmärksam på vad som händer i kroppen. Varje extraslag på hjärtat, varje tarmrörelse och muskelspänning uppfattas och tolkas som ett tecken på att något är eller håller på att bli allvarligt fel. I stället handlar det oftast om tillfälliga kroppsliga reaktioner på den egna oron, något som är ofarligt.

Alkohol och andra droger
Om man får ångest kan det vara frestande att försöka dämpa känslorna med alkohol eller andra droger. Även om det lindrar ångesten tillfälligt brukar den bli ännu starkare när alkoholen eller drogerna slutar verka.