Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi
Den kognitiva modell som skapade av Aron Beck för över femtio år sedan har utvecklats från att vara en specifik kognitiv metod till en evidensbaserad vetenskap som innefattar en mängd olika diagnosspecifika interventioner och verktyg (Beck & Haigh, 2014; Hofmann, Asmundson & Beck, 2013). Man brukar tala om tre olika faser i KBT:s utveckling. Den klassiska beteendeterapin på 1950- och 60-talen, den kognitiva terapin på 70 och 80 talet och under 1990 och 2000 talet har vi fått en tredje generations KBT med dialektisk beteendeterapi (DBT), acceptance commitment therapy (ACT) och Mindfulness (Kåver, 2006).
Det övergripande målet med kognitiv betendeterapi är att göra klienten medveten om hur hen ser på sig själv och sina relationer till omvärlden (Perris, 1996). Terapiformen är insiktsfrämjande och tidsbegränsad. Därav är det nödvändigt att terapeuten redan i början av terapin försöker konkretisera klientens problem i kognitiva termer för att hen ska kunna göra en ändamålsenlig terapeutisk insats samt är medveten om vikten av den terapeutiska alliansen (Beck & Dozois, 2011). Kåver (2006) menar att själva kärnan i KBT-metoder kan beskrivas med formeln nya beteenden – nya erfarenheter, som exponering vid fobier och andra ångestproblem. Hemuppgifterna som är en väsentlig del av behandlingen är till för att patienten ska få nya erfarenheter genom att prova nya beteenden i sin naturliga miljö utanför terapisituationen (a.a). Inom ACT läggs stort fokus på att kartlägga vad klienten vill med sitt liv, vilka värden som är viktiga för just honom. Den insikten, vad klienten vill med sitt liv ökar hens motivation framåt och hinder kan övervinnas för att ta sig dit. En teknik inom ACT är till exempel att använda sig av kognitiv defusion, som innebär att ord och tankar som fått makt ”avspråkas”. Att inte ta sina tankar på allvar utan istället se på dem som bara tankar (Kåver, 2006). Trots att det finns stora skillnader både filsofiskt och teoretisk mellan ACT och KBT har det visat sig att ACT teknikerna är fullt kompatibla med KBT (Hofmann & Asmundson, 2008).
Mindfulnessbased Stress Reduction (MBSR) kan översättas till stressreduktion baserad på medveten närvaro vilket innebär att bli vaket uppmärksam på olika aspekter av nuet. Att stanna upp, uppmärksamma och acceptera den verklighet vi för stunden befinner oss i. MBCT Mindfulnessbased Cognitiv Therapy kombinerar medveten närvaro med traditionella kognitiva tekniker (Kåver, 2006 ).
KBT metoder
KBT innefattar en mängd olika tekniker och mätinstrument som kan användas för att hantera olika psykiska besvär som ångest, depression, stress, sömnsvårigheter och smärta (Beck & Dozois, 2011). Linton och Landström Flink (2011) menar att evidensbaserade verktyg bör användas för goda resultat och presenterar tolv kraftfulla verktyg. Dessa verktyg är: god kommunikation, psykoedukation, mål utifrån värderingar, hemuppgifter, problemlösning, avslappning, beteendeaktivering, beteendeexpriment, exponering, medveten närvaro, förebygga och hantera motgångar samt vidmakthålla framsteg.
God kommunikation innebär att skapa en arbetssituation där både klient och terapeut känner engagemang och beslutsamhet samt att klienten förstår vad terapin går ut på. Psykoedukation används för att klienten ska få en förståelse kring orsaken till problemen. Mål utifrån värderingar handlar om att hjälpa klienten att formulera det som är viktig för hen och vilka steg som ska tas för att nå dit. För att öka effekten av terapin används hemuppgifter som klienten genomför utanför terapirummet. För klienter som undviker problem eller ser problem som olösbara används problemlösning som verktyg i syfte att öka klientens förmåga att lösa de svårigheter i livet som är kopplade till de psykologiska besvären. Avslappning som en teknik möjliggör förmågan att kunna balansera mellan aktivitet och återhämtning. Beteendeaktivering som metod används för att bryta negativa beteendemönster hos klienter som har tendens att dra sig tillbaka och är orkeslösa och inaktiva. Beteendeexpriment innebär att klienten får prova nya sätt att göra saker på i syfte att testa tankar och konsekveser av olika beteenden. Exponering innebär att gradvis låta klienten närma sig det hon är rädd för eller undviker. Medveten närvaro används för att lära både behandlare och klient att styra uppmärksamheten till det som händer här och nu. Förebygga och hantera motgångar innebär att identifiera risksituationer, uppmärksamma tidiga tecken samt göra en handlingsplan för risksituationerna. Verktyget ”att vidmakthålla framsteg” innebär att identifiera framgångsfaktorer och skapa strategier för att vidmakthålla färdigheterna efter avslutad terapi (Linton & Landström Flink, 2011).